Behandlingen av diabetes har utvecklats genom åren och för personer med diabetes är det insulinet som uppfanns 1921, samt tablettbehandling vid typ 2-diabetes på 1940-talet, som haft störst påverkan. Insulinet förlängde livslängden efter insjuknande till åtta år. Då blodsockermätare inom sjukvården introducerades på 1950-talet ökade livslängden med fyra decennier, och 30 år senare med ytterligare två decennier efter att insulinpumpar och blodsockermätare för egenvård introducerats. 

Innovation och överlevnad har gått hand-i-hand vid behandling av diabetes. Utvecklingen av mediciner, behandlingsmetoder och tekniska hjälpmedel har lett till längre liv och förenklat vardagen för personer med diabetes. Under de senaste 20 åren har vi sett kontinuerliga glukosmätare och insulinpumpar samt hur integrationen mellan dessa underlättat egenvården.

Dygnet runt, 365 dagar om året är det den som själv har diabetes som sköter behandlingen av sin sjukdom. För många är det en gång per år som behandlingen granskas av vården, i mötet med en sjuksköterska eller läkare. Tekniska hjälpmedel har en enorm potential att underlätta och öka livskvaliteten för personer med diabetes, men också ge vården viktiga underlag för att diskutera och analysera behov av förändringar i behandlingen.

Idag skapar regionala riktlinjer och upphandlingar av hjälpmedel betydande skillnader och en ojämlik vård, vilket driver kostnader för samhället och påverkar livskvaliteten negativt för enskilda individer. Det är av yttersta vikt, för samhället i stort och för personer med diabetes, att nya behandlingsmetoder och hjälpmedel görs tillgängliga oavsett bostadsort.

Fortsatt innovation kommer förbättra vården, livskvaliteten och förlänga livet för personer med diabetes – alla skall ha samma tillgång!

Björn Ehlin
Förbundsordförande
Svenska Diabetesförbundet

Ur SvD-bilaga 29/6