Olika läkare och få vårdbesök är verkligheten 
för många med diabetes

Ett regelbundet stöd från vården är avgörande för en bra hälsa eftersom personer med diabetes själva ansvarar för egenvården av sjukdomen. Många träffar dock inte en diabetesläkare varje år och bland personer med diabetes typ 2 uppger var tredje att de träffar olika läkare vid sina besök. Det framgår av Diabetesbarometern 2023, där vården i regionerna jämförs för andra året i rad.

– Diabetes kräver en omfattande och komplex egenvård. Det ställer stora krav på sjukvården och individen. Regionerna måste säkerställa regelbunden kontakt mellan vården och patienterna, men också se till att de som lever med en kronisk sjukdom inte behöver möta nya människor varje gång de besöker sin mottagning, säger Björn Ehlin, ordförande för Svenska Diabetesförbundet.

Diabetesbarometern 2023 bygger på statistik från Nationella Diabetesregistret och enkätsvar från 3 530 medlemmar i Svenska Diabetesförbundet. Totalt har 15 faktorer analyserats och när regionerna rankas hamnar Uppsala i topp och Blekinge tillsammans med Gävleborg i botten.

Bristande kontinuitet i kontakterna med vården är det som medlemmarna upplever har försämrats mest jämfört med förra årets undersökning. Många träffar inte en diabetesläkare varje år och bland personer med diabetes typ 2 uppger 36 procent att de träffar olika läkare vid sina besök. Bland personer med diabetes typ 1 är det 24 procent. Att många möter nya ansikten när de är i kontakt med vården försvårar den regelbundenhet som är viktig för alla som lever med en kronisk sjukdom som diabetes. En av fem med diabetes typ 2 anser att kontinuiteten i diabetesvården fungerar dåligt.

Underrubrik H2

Regelbunden kontakt med samma medarbetare inom vården är en förutsättning för att förbättra vården för de upp emot 600 000 människor som lever med diabetes. Genom detta kan egenvården förbättras och tidiga tecken på komplikationer fångas upp, konstaterar Björn Ehlin.

Totalt sett visar undersökningen på små framsteg både när det handlar om vårdinsatser och behandlingsresultat jämfört med förra året. Men bristerna är fortfarande stora. Var sjunde patient med diabetes typ 1 har farligt höga blodsockernivåer och endast var tredje når upp till behandlingsmålen när det gäller blodsocker. Bland personer med diabetes typ 2 är det fyra av tio som inte når behandlingsmålet om god blodsockerkontroll och nära åtta procent har farligt höga blodsockernivåer.

– Vården har förbättrats men det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande finns stora utmaningar och att många som lever med diabetes har värden som innebär kraftigt höjd risk för komplikationer. Att hantera komplikationer är det som kostar mest, runt 70 procent av vårdkostnaden för diabetes. Vi anser att en tätare kontakt mellan patient och vården är nödvändig för att förbättra behandlingsresultaten och minska komplikationerna, avslutar Björn Ehlin.

Läs rapporten i sin helhet här Diabetesbaromentern 2023.