Råd och fakta om typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är en sjukdom som påverkar många aspekter för både dig och dina anhöriga hela livet.

Försäkringar

En av de stora skillnaderna i vilka rättigheter en personer med diabetes har jämfört med personer utan en kronisk sjukdom, är möjligheten att kunna teckna försäkringar. Via Diabetesförbundets idéprogram och egna framtagna gruppförsäkringar för medlemmar, görs ett försök att överbrygga dessa orättvisor.

Läs mer om våra medlemsförsäkringar

Fasta med typ 2-diabetes

För vissa kan fasta innebära en risk medan det för andra med diabetes kan vara ofarligt. Huruvida du ska fasta eller inte är ditt eget beslut, men vi vill starkt rekommendera dig att diskutera med din läkare eller sjuksköterska först. På så sätt kan du förebygga de risker som finns samt få information om vad du ska göra om det uppstår problem.

Fasta under ramadan

Under ramadan är fastan en av de fem grundpelarna inom islam. Om man bör fasta eller inte är ett beslut som man själv får ta. Dock är det viktigt att diskutera beslutet med sin läkare eller sjuksköterska för att få reda på vilka risker man eventuellt utsätter sig för, hur/om dessa kan förebyggas samt hur hur man går tillväga vid eventuella besvär.

Individer som har typ-2 diabetes med komplikationer eller högt HbA1c samt gravida kvinnor avråds i allmänhet från att fasta. Individer med diabetes har ofta en ökad risk för hyper-och hypoglykemi under fastan.
Kosten ska vara så lik det vanliga som möjligt. Man bör inte äta mer än vad man brukar. När många rätter serveras så bör man försöka välja bland sina favoriträtter eller äta liten mängd av varje för att undvika för högt blodsocker.
Måltiden vid iftar bör följa rekommendationerna kring diabeteskost och innehålla en sammansättning av protein, fett och långsamma kolhydrater med fullkorn och fibrer.
Suhur är måltiden som äts innan gryningen, den bör vara lagom stor, mätta och ge tillräckligt med energi för många timmar framåt.
Iftar är måltiden som bryter fastan på kvällen. Måltiden bör begränsas till att vara en måltid och inte en “festmåltid” varje dag under fastan.
Ett bra tips är att följa tallriksmodellen. Kolhydrater ger energi under många timmar och en god sammansättning hittas i spannmål och frön såsom fullkornsmjöl, linser, havre, bönor och fullkornsris.
Fiberrik mat såsom matvete, fröer, potatis med skal, frukt, samt grönsaker såsom gröna bönor kan förebygga förstoppning, särskilt då man är utan vätska under många timmar.
Ett högt intag av fet mat såsom stekta/friterade rätter, bakverk och sötsaker kan för vissa ge matsmältningsbesvär såsom halsbränna.
Torkad frukt och dadlar innehåller mycket socker och intaget bör begränsas till cirka 2-3 dadlar per dag.
Vatten bör intas före och efter fastan. Innan fastan börjar kan man försöka få i sig cirka tre glas vatten (½ liter).
Vid suhur bör intaget av koffeinhaltiga drycker såsom kaffe och cola inte vara alltför stort då dessa innehåller koffein som är vätskedrivande och kan leda till att man förlorar vätska via urinen. Det kan i sin tur orsaka bland annat huvudvärk senare under dagen.

Mer bra information om att fasta under ramadan finns på diabeteshandboken.se samt på norska diabetesförbundets hemsida:

Graviditet

En graviditet kan kompliceras av typ 2-diabetes. Förutsättningarna för en kvinna med typ 2- diabetes att klara en graviditet och få ett friskt barn är numera goda.

De medicinska och tekniska framstegen betyder mycket, men kvinnans aktiva medverkan spelar en oerhört viktig roll. Det är viktigt att kvinnan - och även mannen - får ingående information om de speciella problem som är förknippade med graviditet och diabetes.

För den som har diabetes och är gravid eller planerar att bli gravid är det för fostrets utvecklings skull extra viktigt med en bra blodsockerkontroll. Graviditetens inverkan på diabetessjukdomen är komplex, och diabetes påverkar graviditeten på olika sätt. För kvinnor som har typ 2-diabetes är behandlingen före graviditet i allmänhet kost och tabletter. Under graviditeten ersätter man oftast behandlingen med insulin.

Läs mer

Artikelserie om graviditet och diabetes

Faktablad om graviditet och diabetes

Körkort och diabetes typ 2

Den som har körkort och diabetes kan behöva göra syntester eller skicka in intyg innan det är dags att ge sig ut i trafiken. Föreskrifter som reglerar detta område reviderades under år 2021. Det var ett arbete som Transportstyrelsen genomförde, och där Diabetesförbundet bland annat medverkade i en referensgrupp. Nya föreskrifter började gälla från 1 januari 2022.

Den 1 januari 2022 trädde alltså nya regler i kraft för dig som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen av vilken diabetestyp som är tillåten. Med de nya reglerna görs det inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes du har. Reglerna utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för hypoglykemi. På Transportstyrelsens hemsida finns beskrivit vad de nya föreskrifterna innebär, och det finns även en lista med vanliga frågor och svar: Nya regler om körkort och diabetes - Transportstyrelsen

Beslutet om föreskriftsändringarna hittar du här: Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Föreskrifterna i sin helhet finns här: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Konsoliderad elektronisk utgåva

Diabetesförbundet har tyvärr inte möjlighet att gå in i enskilda körkortsärenden. Samtidigt kommer vi även framöver fortsätta bevaka och jobba med att påverka frågor som rör personer med diabetes och körkort. Vi jobbar med körkortsreglerna via skrivelser, remissvar, medverkan i referensgrupper och uppvaktning av beslutfattare för att skapa förbättringar för alla som lever med diabetes.

För närvarande pågår det exempelvis två arbeten som handlar om syn och körkort. För det första håller Transportstyrelsen på med ett arbete avseende föreskrifterna om de medicinska synkraven för innehav av körkort, vilket du kan läsa mer om här: Föreskriftsarbete om de medicinska synkraven för innehav av körkort - Transportstyrelsen

För det andra jobbar Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) med ett uppdrag att eventuellt återinföra simulatortest och körprov på väg för personer som förlorat sitt körkort till följd av de medicinska synkraven för innehav av körkort - läs gärna mer här: Nytt uppdrag till VTI att analysera testmetoder för medicinska synkrav för körkort | VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Generellt är regelverket runt körkort och diabetes beroende av en rad individuella faktorer, varför det bästa sättet att få rätt information utifrån din konkreta situation är en direkt kontakt till Transportstyrelsen: Kontakta oss (transportstyrelsen.se)

Påverkar diabetes typ 2 lederna?

Människor med diabetes har lättare än andra att få besvär med smärta och stelhet från lederna som axlar, händer, nacke och höfter. I allmänhet uppkommer besvären efter många års diabetes.

Orsaken är att bindväven runt leder och senor påverkas av blodsockret, något som på många års sikt leder till en viss skrumpning av ledkapslar eller senor, ofta med en inskränkt rörelseförmåga och smärta som följd.

Händerna ofta drabbade

Problem i händerna är vanligast och drabbar såväl yngre som äldre personer. Man har inte funnit något samband med blodsockerinställningen, däremot finns en koppling till hur länge man har haft sin diabetes och hur gammal man är.

Sjukgymnastik kan ofta underlätta och med hjälp av avslappningsövningar kan man undvika tilltagande smärta och stelhet i de angripna delarna av kroppen. Om problemen drabbar handflatorna kan en enkel operation avhjälpa stramheten.

Påverkar stress diabetes typ 2?

Stress är en allmän benämning som används när kroppen måste anpassa sig eller reagera på en svår situation. Stress kan vara fysisk som vid sjukdom eller en allvarlig skada, eller psykisk om den orsakas av ångest eller oro.

När kroppen är under stress frigörs och samverkar ett flertal stresshormoner så som adrenalin, kortison, glukagon och tillväxthormon. Dessa försämrar kroppens känslighet för insulin och får blodsockret att stiga.

Känslomässiga påfrestningar, i synnerhet om de är långvariga och intensiva, kan höja blodsocker och HbA1c markant. HbA1c värdet kan till exempel vara högre hos personer som har svåra familjesituationer, besvärliga förhållanden på arbetet eller långvariga psykiska problem som depression.

Stress kan vara en orsak till att ditt blodsocker är högre än vanligt. Vid besök hos diabetessjuksköterska/läkare är det därför viktigt att du berättar om du känner dig stressad så att det kan vägas in i din blodsockerbehandling. Vid stress kan du också behöva kontrollera ditt blodsocker oftare än vanligt.