Hjärta & kärl

Nya läkemedel

Sedan 2017 finns nya riktlinjer som gäller personer med typ 2-
diabetes med manifest hjärt-kärlsjukdom. Den som har haft hjärtinfarkt bör erbjudas SGLT-2-hämmaren empagliflozin eller GLP-1-analogen liraglutid, med prioritet 3 av 10, enligt Socialstyrelsen.

Vi har länge vetat att diabetes, både typ 1 och typ 2, medför ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Eftersom man i dag lever högt upp i åldrarna med diabetes hinner fler också utveckla hjärt-kärlsjukdom, säger Anna Norhammar, forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid fysiologkliniken på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

DET FÖRSTA SOM händer när man blir sjuk i hjärt-kärlsjukdom är att kärlväggen börjar förändras.
– Åderförkalkning är en inflammatorisk process som startar i kärlväggens innersta cellager kring en blodfettsinlagring. Ofta ser man åderförkalkningsförändringar där kärlen delar på sig, men vid diabetes ser man en mer utbredd åderförkalkning, med ett snabbare förlopp, säger hon.
Den som drabbas av typ 2-diabetes kan många gånger ha gått runt med sjukdomen och förhöjda blodsockernivåer under en längre tid och det är inte alls bra.
– Befolkningsstudier visar att den totala tiden som man exponeras för höga blodsockernivåer är en av de starkaste riskfaktorerna för hjärt kärlsjukdomar och död, säger Aidin Rawshani, forskare vid institutionen för medicin vid Göteborgs universitet.

FLERA ANDRA FAKTORER bidrar också till den ökade risken för allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Genom att få bukt med fem viktiga faktorer som var och en belastar kärlen dramatiskt – blodsockernivåer, blodfettsrubbningar, högt blodtryck, rökning samt störd njurfunktion – minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. En studie som Aidin Rawshani nyligen fått publicerad i The New England Journal of Medicine visar att personer med typ 2-diabetes som inte har någon av dessa riskfaktorer till och med har en lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt än normalbefolkningen och marginellt ökad risk för stroke, hjärtsvikt eller förtida död. Men har man däremot fyra eller fem riskfaktorer är risken att drabbas mellan 5 och  18 gånger högre. I studien undersökte man dock inte om de som hade lägst risk också hade tagit tag i sin livsstil och fått optimal behandling i ett tidigare skede.
– Men att kontrollera sina riskfaktorer både genom livsstilsförändringar och med farmakologisk behandling är oerhört viktigt. Ju fler riskfaktorer man kontrollerar, desto bättre. För varje riskfaktor som befinner sig inom de rekommenderade riktlinjerna ser man en minskad risk, samma mönster syns även för personer med typ 1-diabetes, säger han.

SAMTIDIGT TYCKER Anna Norhammar att man inte ska lägga all sin energi på sina värden.
– Jag tänker att det är lätt att bli väldigt upptagen av dem. Om du har typ 1-diabetes ska du ju leva med sjukdomen hela livet och det är inte bra att ägna hela sitt liv åt riskfaktorer utan det är en sorts balans. Man gör sitt bästa, men det bör inte gå till överdrift, man ska hinna leva också. Men det är klart, allt hänger ihop. Det är lättare att leva välmående och nöjd om man inte drabbats av komplikationer och när det gäller blodsockerkontroll tycks det vara viktigt att nå god kontroll tidigt i sjukdomsförloppet. Det absolut bästa man kan göra är att inte börja röka, säger hon 

TACK VARE ATT diabetesvården har förbättrats med noggrann kontroll av de nämnda riskfaktorerna, har risken för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och förtida död ändå minskat.
– De senaste 20 åren har vi sett en fantastiskt förbättrad överlevnad för personer med typ 2-diabetes som drabbas av en hjärtinfarkt, säger Anna Norhammar.
Runt nio av tio av dem som vårdas för hjärtinfarkt i Sverige har typ-2 diabetes medan väldigt få har typ 1-diabetes. Trots det är risken för kranskärlssjukdom hög bland personer med typ 1-diabetes som insjuknat tidigt, före tio års ålder. En ny svensk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet visar att den gruppen har 30 gånger större risk att få kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt jämfört med normalbefolkningen. Hos kvinnor var risken 60 gånger större. Dessutom var den beräknade livslängden för dem som insjuknat så tidigt förkortad med nästan 18 år för kvinnor och 14 år för män. Eftersom studien baserar sig på personer som insjuknat på 1970-talet och tidigare går det inte att säga hur stor risken är för barn som får typ 1-diabetes i dag.

MEN EN SAK vet vi: blodfettssänkande läkemedel minskar riskerna. Rekommendationen är att personer med typ 1-diabetes ska behandlas med blodfettssänkande medicin från 40 års ålder, men färsk statistik från Nationella diabetesregistret visar att bara två av tre mellan 40 och 80 år har fått den behandlingen det senaste året.
– Nya hopp är dock på väg. Vid typ 1-diabetes finns nya tekniska hjälpmedel, som till exempel pumpar, som gör det lättare att tidigt nå bra blodsockerkontroll. De senaste åren har nya diabetesläkemedel dykt upp som inte bara sänker blodsockret utan även minskar risken för ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt och död hos personer med typ-2 diabetes och samtidig hjärt-kärlsjukdom. I slutet av 2017 ändrades de svenska riktlinjerna som säger att personer med typ 2-diabetes som har manifest hjärt-kärlsjukdom bör få de nya preparaten. Hur man ska säkra att de som har behov av dessa nya hjärtskyddande läkemedel verkligen får dem är ännu lite oklart och skiljer sig åt mellan olika regioner i Sverige. I nuläget är ansvaret delat mellan hjärtläkare, allmänläkare och diabetesläkare, säger Anna Norhammar.