Hur mår dina fötter?

Riskfaktorer

• Rökning. Försämrar blodcirkulation och sårläkning. 
• Tidigare sår. Har du en gång haft sår på fötterna är risken större att få det igen. Håll koll!
• Högt blodsocker under lång tid. Påverkar nerverna i fötterna och kan leda till neuropati.

Fötterna är en viktig del av oss alla – de ska bära upp hela vår vikt och ta oss några varv runt jorden under vårt liv. En person med diabetes behöver vara särskilt mån om sina fossingar, eftersom sjukdomen gör dem utsatta.
– Medicin, kost och fysisk aktivitet är tre hörnstenar i diabetesvård. Men om fötterna krånglar är det svårt att vara fysiskt aktiv. Tyvärr påverkas just fötterna ofta vid diabetes eftersom långvarigt högt blodsocker kan ge nedsatt nervfunktion och försämrad blodcirkulation. Det kan i sin tur leda till svårläkta fotsår och andra komplikationer, säger Ulla Hellstrand Tang som är överortopedingenjör vid Ortopedteknik på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Men det finns mycket du kan göra själv för att fötterna ska må bra. Först och främst att hålla bra koll på dem.
– Jag uppmanar alltid mina patienter att bli experter på sina egna fötter. Det handlar om att titta och känna på dem varje dag för att upptäcka sår, förhårdnader, rodnader, svullnader och annat som kan bli problem om det inte tas om hand i tid, säger Ulla Hellstrand Tang. 
I den dagliga rutinen ingår också tvätt och insmörjning.
– Precis som att din dagliga tandborstning bidrar till god munhälsa bidrar de här enkla rutinerna till god fothälsa.

MEN ÄVEN OM du kan göra mycket själv är det också viktigt att få experthjälp, både för att förebygga problem och för att behandla dem om de uppstår. Alla med diabetes har rätt till en årlig fotundersökning av utbildad personal. I den ingår bland annat kontroll av blodcirkulationen och nervfunktionen i fötterna, om det finns någon fotdeformitet som att fotvalvet har sjunkit, hur huden på fötterna ser ut och om det finns någon historik av fotsår. Undersökningen ligger till grund för en bedömning där du delas in i en av fyra riskgrupper där 1 betyder att du inte har någon ökad risk och 4 betyder att du har fotsår.
– Efter undersökningen ska du få en personlig vårdplan. Vad som ingår i den beror på hur dina fötter mår och vilken riskgrupp du tillhör, säger Ulla Tang Hellstrand.
Tyvärr är detta långt ifrån hur det ser ut i verkligheten. Fotundersökningarna  har länge varit eftersatta inom vården och under det senaste året har siffran för hur många som fått sin årliga undersökning sjunkit ytterligare på grund av pandemin.
– Över 125 000 av alla som har diabetes har inte fått sin årliga fotundersökning. Det är katastrof – både för personen med diabetes, som riskerar att få svåra besvär med lång rehabilitering som följd, men också för samhället. Det är en enormt mycket större kostnad att hantera fotkomplikationer än att ta tag i dem innan de uppstår, säger Ulla Hellstrand Tang.

HON FÅR MEDHÅLL av Lena Jonsson, medicinsk fotterapeut och ordförande i Svensk Förening för fotterapeuter i diabetesvård.
– Fotkomplikationer står för den största kostnaden av alla diabeteskomplikationer och fotsår är den vanligaste orsaken till sjukhusvård för personer med diabetes. Alla som  tillhör riskgrupp 2 till 4 har rätt till medicinsk fotvård, men det är både eftersatt och ojämlikt i landet. 
Även om alla med diabetes behöver bry sig om sina fötter är det extra svårt att nå dem som främst är i behov av hjälp: ensamstående män över 60 år med låg socioekonomisk status. Denna grupp är överrepresenterad bland dem som har fotsår eller måste genomgå amputation. Ofta är det brist på information som ligger till grund, menar både Lena Jonsson och Ulla Hellstrand Tang. För vet man inte hur fötterna ska tas om hand, eller vad som kan hända om de inte får rätt vård, är det förstås inte så lätt att sköta om dem.
– Därför måste fötterna komma upp på bordet! Alla med diabetes ska få sina fötter undersökta årligen och få veta hur de ska ta hand om dem själva hemma. Först då gör vi riskfaktorer till friskfaktorer, säger Ulla Hellstrand Tang.