Med en gedigen kostplan, påfyllning av kolhydrater varje timme, järnkoll på blodsockret och bra träning – Emil Rydh har gjort sina två snabbaste Vasalopp sedan han fick typ 1-diabetes.
Emil Rydh hade kört tolv Vasalopp innan han fick diabetes typ 1 sommaren 2017. Så träning är inget nytt för honom. Men det blev en rejäl omstart och mycket att tänka på.
– Nu måste jag alltid ha kolhydrater med mig, i mitt fall är det bara sportdryck som gäller. Jag måste få i mig runt 100 gram kolhydrater varje timme under mina pass. Och resultaten talar sitt tydliga spår. De två Vasaloppen som han har kört sedan han fick typ 1-diabates har varit hans två snabbaste lopp.
– Jag tror att jag tog det här med kost och kolhydrater mer med en klackspark innan jag fick sjukdomen, säger Emil Rydh. Han har pump och kontinuerlig blodglukosmätning, CGM, som via telefonen är kopplad till en sportklocka. Målet är att ligga mellan fem och åtta i blodsocker när träningspasset startar. Han brukar sänka sitt basalinsulin, alternativt stänga av pumpen helt, cirka 90 minuter före start.
– Långa pass vill jag köra så tidigt som möjligt på morgonen eller förmiddagen, utan frukost eller bara några ägg, som inte påverkar blodsockret nämnvärt. Sedan brukar jag ta en macka eller banan precis innan jag sticker ut. Efter passet kommer det ofta en rekyl, i form av att blodsockret stiger.
– Om det är ett långt lugnt pass vill jag sluta med sportdryck en stund innan passet är slut, för att inte komma i mål med en massa kolhydrater i magen.
– Om det i stället är ett kort, intensivt pass, med intervaller, får jag ett ganska stort adrenalinpåslag som höjer blodsockret ganska fort efteråt. Där får jag vara med och parera lite snabbare.
Emil Rydh Bor: I Lerum, nordöst om Göteborg.
Gör: Räddningsledare på Räddningstjänsten i Göteborg.
Tränar inför: Vasaloppet 1 mars. Familj: Fru, son, hund.
Ålder: 36 år.
Diagnos: Diabetes typ 1 sedan sommaren 2017.
Senaste HbA1c: 42.
Allt om Diabetes nr 6 2019
Text: Fredrik Hed
Foto: Julia Sjöberg