I studien som genomförts med hjälp av Nationella Diabetesregistret, och publicerats i British Medical Journal, följde forskarna 18 168 personer med typ 1-diabetes i Sverige mellan 2005 och 2012. De patienter som behandlades med pump visade en kraftigt minskad riska att dö till följd av hjärt- och kärlsjukdomar.

– Pumpen ger en jämnare tillförsel av insulin, och vi vet sedan tidigare studier att insulinpump medför färre episoder med lågt blodsocker. Kanske tar pumpanvändarna också blodsocker oftare än sprutanvändarna, säger Isabella Steineck, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

I genomsnitt använder 20 procent av alla vuxna patienter med typ 1-diabetes insulinpump, men skillnaderna över landet är stora. På vissa sjukhus får tolv procent av patienterna pump, och på andra är siffran uppemot 30 procent.
Diabetesförbundet arbetar för att tillgång till, och förskrivning av, pumpar ska se lika ut över landet. I de Nationella riktlinjerna för diabetesvården är pumpanvändning prioriterat. 

Diabetesförbundet anser att staten ska ha det övergripande ansvaret för jämlik tillgång till insulinpumpar. Sedan 2013 omfattas pumparna inte längre av den statliga läkemedelsförmånen vilket förbundet befarar kan leda till ökad ojämlikhet när 21 olika landsting och regioner gör sina egna budgetprioriteringar.

På seminariet i Almedalen kommer bland annat frågan om det är dags att återgå till nationell finansiering, för en mer jämlik diabetesvård, diskuteras.
Deltar gör förbundsordförande Fredrik Löndahl, tillsammans med riks- och landstingspolitiker, företrädare för vården, Nationella diabetesregistret samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

Relaterade länkar om insulinpumpsbehanling

Mer information om seminariet ”Har den jämlika diabetesvården gått på pumpen?”.

Sahlgrenska akademins pressmeddelande om forskningsresultaten.

Dagens medicins vårdtorg i Almedalen.

Diabetesförbundets uttalande om jämlik vård.